Semlan äts traditionellt från fettisdagen och under hela fastan fram till påsk. I södra Sverige har den traditionellt ätits på fastlagsmåndagen (bullamåndag). Enligt muntlig tradition tillkom den moderna semlan genom att det var tillåtet att äta bröd under fastan men att man kunde förse detta med dolda godsaker för att smita undan fastebestämmelserna. Ordets ursprungliga betydelse, som bara avsåg vetebullen, styrker måhända att detta är semlans ursprung. Samtidigt finns det de som anser att denna historik är en myt.
Ordet semla kommer förmodligen av latinets simila, som betecknade det finaste vetemjölet. Traditionen att äta en vetebulle i varm mjölk, så kallad ”hetvägg”, kommer sannolikt från Tyskland. Semlan som vi känner den i dag, med mandelmassa och grädde, uppfanns av svenska konditorier i början av 1900-talet.
Enligt en alternativ historik åts semlan från början enbart på fettisdagen före påskfastan i större delen av landet I Skåne åts dock fastlagsbullen enligt traditionen enbart på fastlagssöndagen, senare även veckorna före. När svenskarnas intresse för fastan minskade, blev det tradition att äta den varje tisdag under fastans sju veckor.
Lämna ett svar